Adoptivbarns skolsituation – är det något särskilt med det?

Ja det är det! Vi på AdoptionsRådgivarna – ett nätverk av specialistkunniga inom adoptionsområdet – möter ofta adoptivföräldrar som är allvarligt bekymrade för sina barns skolsituation. Det kan t.ex. gälla inskolning i 6-årsverksamhet, inlärningsproblem kopplade till bristfällig språkförståelse, problem med tids- och rumsbegrepp, kamratproblem, för tidig könsmognad och identitetsproblematik. Det är inte ovanligt att lärarna upplever adoptivbarnen som ojämna i sin inlärningsförmåga. Problemen kan lättare förstås och avhjälpas om de ses i ljuset av barnets tidigare livsvillkor.
 

Diagnoser krävs för att få extra stöd

Var fjärde grundskollärare får inga extra resurser till elever i behov av särskilt stöd om eleven inte har en diagnos. Det är helt i strid med skollagen.

I skollagen står det ingenting om neuropsykiatriska eller andra diagnoser som villkor för att en elev ska få extra hjälp att nå målen och kunskapsnivån för godkänt. I praktiken ställs det dock ofta sådana krav.

Läs mer i Lärarnas tidning 2012-05-16 

Börja skolan? – del 1.

De problem som kan uppstå i samband med skolstart för adopterade barn, och i synnerhet äldre barn, är speciella, och är svåra att jämföra med andra gruppers. De behöver ses utifrån barnets tidigare historia och erfarenheter, och det kräver både kompetens och fantasi hos skolan för att skapa bästa möjliga förutsättningar för barnen.Framförallt krävs kanske tid för barnen att landa och bli förankrade i sin familj innan de är färdiga att bli skolbarn.
 
 

Börja skolan? – del 2.

Beslut om uppskjuten skolplikt fattas av hemkommunen, eller av rektor på den aktuella skolan om hon eller han fått delegation att fatta sådana beslut. 

Läs mer i FFIA:s månadsbrev nr 7 2010

Stålmannen, Moses och jag

Av Dan och Lotta Höjer 
Den självklara läsningen för alla adopterade barn i åldern 9-12 år som bär på funderingar och tankar kring sitt ursprung och sin situation. 
I boken finns fakta om olika länder, recept och bildcollage. Man kan läsa om hur det var förr i tiden och hur det är nu, vad diskriminering och rasism egentligen är, forskning kring adoption, om hur en adoption praktiskt går till och mycket, mycket mer.

Adopterade barn i skolan – Är det något särskilt med det?

Allt fler barn som uppnått skolåldern adopteras till Sverige. Alla adoptivbarn har olika sårbarhet, men ibland kan barn som adopterats som äldre ha en större sårbarhet. De har inte fått samma start som många andra barn. Bristande omvårdnad resulterar i luckor i olika områden  på olika sätt. De har också varit med om en separation från de biologiska föräldrarna.

Den här foldern bygger på en föreläsning om adoption av logoped Christina Lagergren och psykolog Kristina Lindstrand. Den beskriver en del av de problem som adopterade möter i skolan och förslag på hur detta kan förebyggas. Det är viktigt att skolpersonal är uppmärksam på de svårigheter det kan innebära.

Läs mer i skolfoldern

Läkare varnar för övertro på diagnoser

Artikel i Lärarnas tidning 

Skolans personal måste själv få avgöra vilka elever som ska få särskilt stöd. Det anser barnpsykiatrikern Anna Lundh.

- En diagnos är till för att sjukvården på ett bra sätt ska kunna planera och sätta in behandling, exempelvis att medicinera ett barn med svår adhd. Men en diagnos är ett alltför trubbigt instrument för att beskriva hur ett barn fungerar i skolan. Diagnoser betraktas som om de vore kategoriska, antingen har man adhd eller så har man det inte. Men så ser det inte ut i verkligheten.

Läs mer i Lärarnas tidning 2012-05-16

Adoptivbarn & skolan

Skolan är i många år en stor och viktig del av barns - och föräldrars - liv. För adoptivbarn kan deras bakgrund ibland betyda komplikationer när det gäller inlärning och samspel.

Kan beställas via adoptionsorganisationernas hemsidor.

Adoptivbarn 9-12

Författaren skriver om hur barnen i åldrarna 9-12 år tar till sig sin bakgrund och förstår sin adoption. Här tas också upp situationer som kan uppstå under skolgången.

Kan beställas via adoptionsorganisationernas hemsidor.