Bra att tänka på när förskolan ska skola in ett adopterat barn

Familjer med adopterade barn är väldigt lika familjer med biologiska barn. De handlar, lagar middag, tar ibland en tur till skogen, sover dåligt, pussas och kramas, städar, är på lekplatsen mm, ja lever ett vardagsliv med sina barn. Men adoptivföräldrar har en annan start i föräldraskapet. De har ofta väntat väldigt länge på att få barn och det är vanligt att de gått igenom många och långa behandlingar för att få biologiska barn. Många adoptivföräldrar har upplevt en kris och en sorg innan de bestämt sig för att adoptera. Att bilda familj genom adoption är en speciell utmaning. Barnen kommer till föräldrarna med en historia som man kanske inte vet så mycket om. Barnen har kanske tidigt i livet upplevt brister i omsorgen och kanske inte fått möjlighet att utveckla en tillit till andra människor.

De adopterade barnen har också en annorlunda start i livet med flera separationer från de biologiska föräldrarna, barnhemspersonal, fosterfamilj. Vi vet att många separationer påverkar barnet och en del kan behöva längre tid på sig när de börjar i förskolan, inte alla men tillräckligt många.

En del föräldrar är oroliga över att deras barn ska ses enbart som ”den adopterade” och att pedagogerna ska glömma bort att se barnet. Det är svårt att veta om vissa reaktioner i en del situationer hos barnet beror på vad som hänt innan adoptionen eller om reaktionen varit densamma om barnet var biologiskt.  Många föräldrar vet väldigt lite om vad som hänt under den första tiden, andra vet mer men långt ifrån allt. Barn har förmåga att läka sår som uppkommit under deras första tid i livet men de måste möta förstående, kunniga pedagoger och andra vuxna som vågar se och har insikter i hur man kan hjälpa.

Vill du veta mer om hur man kan möta ett adopterat barn och dess föräldrar?

Behöver ni råd och stöd inför inskolningen eller fungerar inskolningen dåligt?